Så fungerar arvsrätt och regler kring arv, arvskiften och laglott enligt svensk lag. Lär dig mer om arvsrättens komplexitet i denna översikt, läs vidare.
Vid ett dödsfall ställs många inför frågor om hur arvet egentligen ska fördelas och vem som har rätt till kvarlåtenskapen. I Sverige styr svensk arvsrätt både arvsskiften och testamente men också laglotter som ger vissa släktingar rätt till en del av arvet även om ett testamente finns. Många tror att ett testamente alltid gäller fullt ut men lagen sätter gränser till förmån för till exempel barn, vilket gör att missförstånd ofta uppstår.
Att förstå svensk arvsrätt innebär att känna vilka rättigheter en sambo har och när det kan vara extra viktigt att skriva testamente. Särskilt sambor utan gemensamma barn behöver vara uppmärksamma eftersom arvsrätten kan se annorlunda ut för dem. Det är därför många väljer att ta hjälp av kunniga jurister för att undvika oönskade tvister inom familjen.
Regler kring arvsrätt och vad som gäller vid arvskifte
När arvet ska delas upp efter ett dödsfall är det inte ovanligt att gamla familjekonflikter blossar upp. Lagen om arvsrätt styr exakt hur tillgångar ska fördelas, i vilken ordning arvingar ärver och vad som gäller om det finns ett testamente. Särskilt viktigt blir det att känna till vad laglotten innebär eftersom den begränsar möjligheten att testamentera bort hela förmögenheten.
För att undvika osäkerhet och konflikter kan det vara klokt att redan tidigt i livet se över vad som händer med ens tillgångar efter att man gått bort. Genom att skriva testamente, upprätta äktenskapsförord eller förklara sina önskemål kan man ge sina närstående klarhet och trygghet. God kännedom om arvsrätten ger familjer större chans att undvika framtida missförstånd och tvister.
